Under de senaste åren har hybridarbetet utvecklats från tillfällig lösning till en etablerad del av arbetslivet. För många svenska medarbetare handlar framtiden nu om balans, frihet och välmående – inte bara om plats. Kontoret har fått en ny roll: att skapa sammanhang och mening där människor möts.

JLL:s globala Workforce Preference Barometer 2025 bygger på svar från drygt 8 700 medarbetare i 31 länder, inklusive Sverige. Studien visar hur synen på arbete och kontorets betydelse förändrats. Den belyser hur balansen mellan privat- och arbetsliv fått större vikt i takt med att hybridarbetet etablerats.

Sedan pandemin har arbetslivet genomgått en strukturell förskjutning. Globalt har kontoret gått från att vara en självklar utgångspunkt till att bli en plats som måste motivera sitt värde. I Sverige speglar resultaten en arbetskultur som är pragmatisk men också reflekterande – medarbetare accepterar behovet av fysiska möten men kräver att dessa ska bidra till något konkret.

Sverige framstår som ett moget hybridland ur ett globalt perspektiv. 55% av de kontorsanställda uppger att de omfattas av en närvaropolicy, vilket är något lägre än i Europa (64%) och globalt (66%). Siffran bygger på medarbetarnas egen uppfattning och stämmer inte alltid överens med arbetsgivarnas bild, vilket visar att det finns en tydlig diskrepans mellan formella riktlinjer och upplevd verklighet.

Arbetsgivare ställer relativt höga krav på fysisk närvaro, och svenska medarbetare visar en accepterande attityd – många ser värdet i att mötas på plats. Den positiva inställningen grundar sig främst i upplevelsen av rättvisa mellan kollegor och förbättrat samarbete i fysisk miljö. Samtidigt upplever en betydande andel att närvarokraven kolliderar med deras strävan efter flexibilitet och livskvalitet.

Resultatet visar att kontoret inte längre är en självklar norm, utan allt oftare ett alternativ som måste motivera sitt värde. För många handlar diskussionen inte om man ska vara på kontoret, utan varför. För arbetsgivare är detta en avgörande insikt: varje dag på kontoret måste bidra till en upplevelse som främjar samarbete, innovation och produktivitet.

Under de kommande åren förväntas svenska företag behöva finjustera sina hybridstrategier för att ytterligare skapa balans mellan struktur och individuell frihet. Policyn efterlevs oftare av medarbetare med längre anställningstid, medan yngre grupper och småbarnsföräldrar värdesätter flexibilitet i tid, plats och vardagsliv. Det illustrerar hur rätt strategi måste anpassas efter både livsfas och roll.

Balansen mellan arbete och privatliv är den främsta prioriteten för svenska medarbetare. 65% anger detta som sin viktigaste faktor, före lön (55%) och meningsfullhet i arbetet (56%). Trenden har förstärkts över tid och visar hur värderingar kopplade till personligt välmående ersätter tidigare finansiella drivkrafter.

Samtidigt har hybridarbetet nått ett stabilt skede. De flesta har tillgång till både kontor och distansarbetsmöjligheter, vilket skapar en ny grund där fokus skiftar från plats till tid. 57% vill ha flexibla arbetstider, och 60% anger att tillgången till sådan flexibilitet är en av de viktigaste faktorerna om de skulle överväga att byta arbetsgivare i framtiden. För arbetsgivare innebär detta att nästa steg i utvecklingen inte handlar om att ge fler distansdagar, utan om att erbjuda större autonomi i hur arbetsveckan organiseras.

Utvecklingen kan beskrivas som en förflyttning mot ett mer individcentrerat arbetsliv, där medarbetaren får mandat att själv styra sin vardag. Organisationer som erbjuder tidsmässig flexibilitet upplevs oftare som attraktivare arbetsplatser. Bland dem som ser sin arbetsgivare som en “utmärkt arbetsplats” är tillgången till flexibla timmar dubbelt så vanlig som hos dem som upplever sin arbetsplats som mindre attraktiv.

För arbetsgivare innebär detta en tydlig signal: framtidens förmåner handlar mindre om bonusar och mer om förtroende. Företag som tillåter människor att designa sitt arbetssätt skapar konkurrensfördelar som är svåra att kopiera.

De svenska resultaten visar att medarbetare är nöjda med sina kontor i frågor som läge, säkerhet och tillgänglighet. De flesta arbetsplatser erbjuder välfungerande kommunikationer och trygg miljö. Samtidigt är förväntningarna på kontorets roll förändrade – det ses alltmer som ett socialt och kulturellt nav snarare än en funktionell arbetsyta.

En klar majoritet anser att kontoret stödjer fokuserat arbete och samarbete, men hälften upplever att det saknas energi och inspiration. Arbetsplatsen behöver i högre grad främja kreativitet och gemenskap för att vara relevant. Fysiska miljöer som inkluderar “gröna inslag”, bättre ljudmiljö, tillgång till utomhusytor och moderna designlösningar har visat sig ha störst effekt på trivsel och motivation.

För att öka attraktionskraften krävs att kontoret ännu tydligare kopplas till företagets kultur och värderingar. En genomtänkt kontorsupplevelse handlar inte bara om arkitektur och funktion, utan även om den upplevelse kontoret skapar för medarbetarna.

“Framtidens kontor måste erbjuda mer än en plats att arbeta på – det ska vara en källa till kreativitet och tillhörighet men också återspegla företagets kultur. De arbetsgivare som lyckas förena strukturerad närvaro med verklig flexibilitet kommer att stå starkast” Maximilian Keysberg, Head of PDS Sweden.

De mest uppskattade inslagen är konkreta och vardagsnära – subventionerad mat, förbättrad tillgång till hälsa och friskvård samt sociala aktiviteter som stärker samhörigheten. Företag som investerar i dessa områden upplevs som mer omtänksamma och får i sin tur mer lojala medarbetare.

Välbefinnande har blivit en strategisk kärnfråga. Cirka en tredjedel av svenska arbetstagare uppger att de känner sig utmattade – ett lägre resultat än globalt men ändå tillräckligt för att väcka oro. I takt med att arbetslivet blir mer gränslöst växer behovet av företag som aktivt hjälper medarbetare att skapa en hållbar balans.

Många uppger att deras organisation inte fullt ut erbjuder det stöd som krävs för återhämtning, psykiskt välbefinnande eller meningsfull kontakt med kollegor. Företag som prioriterar dessa frågor stärker ofta både engagemang och förmågan att behålla medarbetare. Initiativ som wellness-program, mentalt stöd eller flexibla pauser under arbetsdagen är viktiga steg för att motverka utbrändhet och främja långsiktig produktivitet.

Denna utveckling förändrar konkurrensen om talang. Förmågan att skapa en kultur som tar hand om medarbetare kommer att bli lika avgörande som löner och karriärvägar. Organisationer som integrerar välmående i sin arbetsmiljö bygger också starkare varumärken, där medarbetare känner stolthet över att tillhöra arbetsplatsen.

JLL:s globala Workforce Preference Barometer 2025 visar att arbetsgivare – även i Sverige – behöver ompröva kontorets roll. Från en plats för närvaro till en strategisk miljö som formar medarbetarupplevelsen, kulturen och företagets långsiktiga framgång.

De nya normerna handlar inte längre om närvaro eller frånvaro, utan om hur företag kan skapa mening, balans och ett mervärde i arbetsupplevelsen. Kontoret måste erbjuda mer än yta – det ska inspirera, föra människor samman och spegla företagets kultur.

När hybridarbetet nu är etablerat gäller det att förfina strategierna. Rätt kombination av flexibilitet, välmående och inkluderande kultur stärker inte bara medarbetarnas engagemang, utan även organisationens innovationsförmåga.